Jag tänkte att det kunde vara en kul grej, hade 2 fribiljetter till Dödsdansen av Strindberg på Dramaten, så jag frågade teater-trean om han ville följa med. Självklart, självklart ville han det!Så där satt vi. I salongen med blickarna fästa på Stora Scenen, eller snarare, MIN blick var fäst på Stora Scenen. I ögonvrån såg jag att han såg på mig. När han la armen om mig kände jag paniken välla upp inuti, nej nej nej, det var så fel, jag är inte intresserad, hur fan visar man det? Jag kunde inte säga nåt, munnen kändes torr och jag hittade inga ord. Jag lutade mig framåt, bort från honom, lite diskret, men armen låg kvar. Och smekte min axel. Jättemysigt, om jag skulle velat det. Men nej. Hur säger man att man inte är intresserad? På ett snällt sätt?Jag vet inte. Så jag sa inget. Lät bli. Så han vet ingenting, kanske tror han att känslorna är ömsesidiga? Att jag inte närmade mig för att jag är blyg?Fan. Jag vill inte såra. Men jag kan inte låtsas för att vara snäll heller.

 

Tove

5 mars 2007 23:49

Din casanova!! Är det samma sympton vi snackade om..? Manda då.. vad ska det bli av oss?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har börjat öva min självdisciplin. Självdisciplin kan vara bra att ha om man till exempel ska plugga på högskola, då måste man plugga ibland och inte bara se på youtube-filmer, samma sak om man startar eget företag, då måste man jobba ibland och ...

     Idag är det 10 månader sedan jag somnade på den här mannens säng och låg som en död fisk, omöjlig att få liv i, och mannen fick boka hotell åt oss i Alicante alldeles själv. Jag var trött för att vi hade varit ute och cyklat längs ängar och v...

jag borde gå ut och gå eller ta en löptur i solen men jag har fastnat inne, för min sporify-playlist är så bra att jag inte vill gå härifrån! ...

Idag har jag varit ledig så jag tog en stärkande promenad i solskenet. Snubblade på en liten kinesisk butik med namnet "Vegetarisk livs" i Nyfors (alias Eskilstunas Chinatown) och gick in. Jag var den enda kunden i den lilla butiken så expeditens ful...