Minusgrader och kraftig vindoch tjock dimmaJag såg inte skillnad på mark och himmel, allt var vittdrog upp halsduken ännu längre upp över munnen och näsansmå droppar av fuktig andedräkt fastnade i fliestygetoch frös till ismina tänder skakade, huden knottrade sig innan för lagrena av lager-på-lagersom tur var åkte vi bara i backarna på förmiddagensedan var det dags för ett besök i Åres SAUNAWORLDbara smälta bort i jacuzzi och ångbastuJA TACK

Inatt sov Becka tillsammans med Emil, och Ronja tillsammans med Carlos... det borde de inte ha gjort.Ledar-Johanna upptäckte dem och de fick sina liftkort indragna, eftersom det är strängeligen förbjudet att sova tillsammans killar och tjejer. SUCK. I liften går helt klart singelkön snabbare än den vanliga kön. Men det är roligare att åka lift tillsammans. Vi konfererade om det ett tag.Jag: Men ska vi inte åka i liften tillsammans då, GEMENSKAP är ju det finaste som finns!Karnik: Ja jo, tills man sover tillsammans - då ryker liftkorten!

... Ooeh hela kroppen värkerskavsår på skenbenen efter pjäxorna och det suger i lårentröttheten ligger redan som en hinna över ögonenjag är så feg i början, det var ett helt år sedan jag åkte skidor sist så det är väl inte så konstigt men jag vågar inte åka för snabbt, vågar inte hoppa på hopp, vågar inte njuta ordentligt riktigtinte riktigt ännu...idag har jag lärt mig att alla människor bör få en chans och att den bästa uppfattningen om en person bildar man på egen hand, inte genom andras åsikter, efter att själv ha spenderat tid med personen i fråga

10 timmars bussresa upp till ÅREEllie: Vad är det för film?Becka: Det är G.Ellie: G?!Becka: Ja, G som i Gemenskap.ELlie: Meh måste de välja så konstiga och tråkiga filmer!?Becka: Det är jag som har tagit med den ... och det är min favoritfilm.

ÅRE IMORGON!så jävla taggad på att susa ned för backarnaglida över glaciärerernaflyga fram på nypistad snökäka våfflor med grädde och syltgunga i sittlifteninsupa glädje tillsammans med frisk luften vecka i Åre

... det är underligt hur fort saker & ting kan ändrasjag blev så förvånaden askungensaga, fast på riktigtmer än så vågar jag inte skriva

Nea, 14 år: Mammaaa, när jag fyller år vill jag äta FRUKOST PÅ SÄNGEN!Jag, 17 år: När jag fyller år ska jag äta frukost på McDonalds. Eller ja, dagen efter.

Spelade upp teater för gamlingarna på Sofiagården idag. Vi var där för 3 veckor sedan för att intervjua russinen om deras liv och bad de berätta om omvälvande händelser de varit med om. Intervjuerna resulterade i kärlekshistorier och dansgolv, aga i skolan och sysslor på gården, läslust och äventyr i huvudstaden. Vi skrev manus på historierna, repade in dem och så idag var det föreställningsdags. De var så söta, alla åldringar, där de satt finklädda i samlingssalen med rullstolar, hörapparater och vårdare i en salig blandning runt omkring sig. Jag undrar om de förstod nåt. Ibland skrattade någon till, som Inez, den gamla både nästan blinda och nästan döva tanten som jag och Johanna intervjuade. Hon skrattade och skrattade när vi visade upp en historia från hennes barndom, om en dam hon sett som badat naken. Det hade varit så roligt, tyckte hon då. Och nu. Jag blev så rörd av hennes skratt. Och det bubblade upp i mig också och fick mig att fnissa. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen - NO WAY. Den glädjen jag kände när jag fått Inez att skratta värmde långt mycket mer och längre in än någon skadeglädje i världen.