Känslomässigt slutkörd.

Det tar på krafterna att kläcka ur sig kloka saker.

Det tar på krafterna och gå tillbaka och minnas mig själv i januari,

minnas panikångesten,

minnas känslan av att springa över gatan utan att se mig om och hoppas att en oförsiktig bilist skulle trampa lite extra på gasen,

minnas känslan av att ha något att skylla på, för att dölja instinkten att vilja fly. Från allt.

Minnas allt och veta att någon jag bryr mig så mycket om upplever precis samma skit.

Och vad ska jag säga? Det går över? Det blir bra sen? Tiden läker alla sår?

Klyschorna skär i munnen. Allt det där fick jag också höra.

Jag kan bara försöka avlasta. Ja, visst, jag tar på mig det, jag fixar det, självklart. Vafan, jag spyr på mig själv. 1 vecka kvar till premiär.

 

Morsan Agge

27 maj 2009 19:24

Hm, du lovade....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har börjat öva min självdisciplin. Självdisciplin kan vara bra att ha om man till exempel ska plugga på högskola, då måste man plugga ibland och inte bara se på youtube-filmer, samma sak om man startar eget företag, då måste man jobba ibland och ...

     Idag är det 10 månader sedan jag somnade på den här mannens säng och låg som en död fisk, omöjlig att få liv i, och mannen fick boka hotell åt oss i Alicante alldeles själv. Jag var trött för att vi hade varit ute och cyklat längs ängar och v...

jag borde gå ut och gå eller ta en löptur i solen men jag har fastnat inne, för min sporify-playlist är så bra att jag inte vill gå härifrån! ...

Idag har jag varit ledig så jag tog en stärkande promenad i solskenet. Snubblade på en liten kinesisk butik med namnet "Vegetarisk livs" i Nyfors (alias Eskilstunas Chinatown) och gick in. Jag var den enda kunden i den lilla butiken så expeditens ful...