Eskilstuna fyller 350 år i år, och vi fick en formgivningsuppgift att göra något som marknadsför E-tuna. Materialet var banderoller som suttit uppe på stan. Spana in några av de snygga resultaten:

http://eskilstuna350.se/blogg/recycle-design.aspx

Min produkt är laptop-fodralet (fett nöjd)!

Tvivel,

det gnager sönder dig.

Hoppa - du kanske faller,

du kanske flyger.

Tvivla inte,

flyg!

Jag tycker om att gå i skolan för det får mig att tänka tonvis med tankar som jag aldrig tänkt förut, varje dag.

Jag tycker om att beröras och uppröras, och det får jag göra, känslorna rusar maratonlopp genom kroppen dagligen. FAN. Vad vi överkonsumerar och missbrukar våra resurser, FAN att en miljon människor går hungriga varje dag medan jag väljer ut de allra finaste äpplena på ICA och resten slängs i soporna.

Nu har jag precis kommit hem från filmvisning skolan, känner mig sönderslagen inifrån och ut. Anledningen till mitt tillstånd är den här filmen: http://www.youtube.com/user/homeproject?blend=1&ob=4

Se den. För att det är otroligt vackra bilder, för att det är otroligt hemskt och sorgligt och fantastiskt att vi lever på den här jorden och att vi utrotar oss själva dag för dag, och för att det finns lösningar och ny teknik och varenda liten människa kan göra gott.

prestationsångesten kommer krypande

stirrar på tangenterna utan att veta vart jag ska trycka.

det är sverige 2021-uppgiften som ger mig huvudbry, att "på valfritt sätt beskriva Sverige år 2021"

(sorry magistern, jag har fuskat med designprocessen och har torftig inspiration)

vad betyder det?

jag tänkte göra klippdockor med kläder i olika miljövänliga material

jag tänkte göra ett fotocollage med min framtidsvision

jag tänkte göra en inne/ute-lista

jag tänkte skriva en vanlig hederlig uppsats

men jag vet inte vart jag ska börja.

Vi har ett gym i skolan, som borde besökas minst en gång i veckan.

I ett svagt ögonblick sa jag att jag ska ta 50 kg i bänkpress innan jul.

YEAH RIGHT. Vi får se hur det går med det...

Spotify delar med sig av världens bästa Laleh

Vad ska det bli av dig? Vad ska det bli av dig? Hey, ja, vad ska det bli av mig?

Ibland undrar jag vad det ska bli av mig, tiden går så fort. Om inte så lång tid är tiden på Eskilstuna Folkhögskola över, vad ska det bli av mig då?

Jag funderar. Ofta.

Nu ska jag ha en skön helg,

lämnar datorn hemma och tar bussen till Sthlm för att mysa med Lovisa i Näckrosen ikväll,

leda virk-workshop på Solna bibliotek imorn och sedan ta en tur upp till Dalarna och Bondarvet och skogarna och ängarna och den spegelblanka sjön.

Hoppas på att hitta svamp!

MIN NYA DIGITALKAMERA HAR ANLÄNT!

MED DEN SKA JAG DOKUMENTERA MERA.

WITH CANON I CAN, HOPPAS JAG.

PUSS!

För drygt en månad har sedan flyttade jag till Eskilstuna. Utan att känna till mer i staden än Parken Zoo och att Kent är uppvuxna här. Det är inte mer än en månad sedan jag kände mig lite vilse så fort jag klev utanför dörren och ryckte till inne i lägenheten så fort det smällde ute i porten. Det var en månad sen. Nu är det skillnad,

Eskilstuna är min stad nu.

Under min första vecka i stan fick mina klasskompisar stå ut med 1 miljon frågor,

som en kulspruta spottade jag ur mig alla mina undringar om Eskilstuna,

vilket café har bästa kaffet/ vilken krog spelar bäst musik/ var finns bra löpspår/ är Ica MAXI verkligen Sörmlands billigaste stormarknad/ vilken secondhandbutik har störst fyndpotential/ vad har mitt bostadsområde för rykte/ är kriminaliteten verkligen så utbredd som jag har hört/ vad har staden för historia/ vilka kändisar kan jag stöta på på stan/ vilka pjäser spelas just nu/ vad händer ikväll?

Nu kan jag svara på alla de där frågorna själv. Jag vet vad som händer här, vad som gäller och jag har folk att gå hem till om jag skulle låsa mig ute. Och jag har lärt mig att "lära känna nya människor" i en ny stad innebär att först lära känna personerna i sin närmaste närhet, i mitt fall mina klasskompisar, och sedan lära känna deras vänner och pojk- och flickvänner. Det är mysigt, jag börjar bli någon här, igår hörde jag ett "AMANDA!!" på vägen till skolan och Ida, Andreas sköna flickvän kom cyklande. Vi stod och snackade en stund, sedan cyklade hon vidare och jag fortsatte till skolan, lite varmare i höstkylan.

Nu ikväll stötte jag ihop med den snälla tjejen med rött hår (hon går konstlinjen och var den första jag vågade prata med första dagen i skolan) och hennes kompis på ett aerobics-pass på Friskis. De var glada och vill komma på mitt baspass imorgon. De bjöd med mig till Bishop Arms imorgon också, de har tydligen frågequiz på onsdagar där man tävlar i lag, det ska bli kul!

Jag tror inte att jag har ansträngt mig en enda gång för att "hitta nya vänner", det faller naturligt, jag blir medbjuden bara och det är skönt. Jag behöver inte fixa och leta.

I Fristaden glider jag!