Körde dubbelpass på friskishuset ikväll,

och jag känner mig som en ny människa!

Frisk och kry och glad och speedad!

Igårkväll skulle jag och jimmy på ett spinningpass,

mamma tyckte att jag var sjuk i huvudet "du kan få hjärtmuskelinflammation om du tränar hårt nu när du är förkyld!!",

men vi kom inte så långt, när jag mötte upp jimmy i kista och kastade en blick på hans trötta gestalt fattade jag att jag aldrig skulle kunna tvinga upp honom på en spinningcykel.

Så vi sov istället.

MEN IDAG hade jag inget val, jag hade anmält mig till att vikariera på ett baspass (det är det absolut bästa med att vara friskisledare - man MÅSTE gå och träna för det är minst 30 pass som står och väntar på att man ska komma och instruera dem).

Så jag satte igång kroppen igen, efter en veckas vila från jympagolvet.

Och nu står det lika klart, som så många gånger förut,

trötthet botas inte bara med sömn

utan även med aktivitet!