jag bränner ut mig själv

Medeljympa på friskis efter jobbet, bra och kul pass,

men jag känner mig konstig. Uppvärmningen går bra, första styrkan också, men mitt i konditionsblocket snurrar det till inuti, jag blir yr, pulsen skenar, det svartnar framför ögonen. Jag går och sätter mig ned vid kanten, dricker lite vatten. Hjärtat fortsätter banka, pulsen vägrar sjunka, trots att jag sitter ned utan att röra en fena. Jag är svimfärdig.

Efter ett litet tag börjar jag känna mig dum som sitter ned på golvet under ett jympapass, jag är faktiskt en av de yngsta i lokalen, jag borde visa att jag orkar. Jag reser mig och fortsätter passet ut.

Senare är det teaterträff hemma hos Kristina. Jag berättar om min skräck stress-upplevelse för Emilie. Hon ser på mig med stora oroliga blå ögon, "det där är inte bra", säger hon, "du borde ta det lugnt". Därför ställer jag in mina planer att stanna i stan efter jobbet och se Le Shake uppträda på Tantogården (blir säkert succé, så för dig som inte håller på att bränna ut dig, gå och se dem!) och åker hem istället. Hem för att vila; äta mat, gå på Sofias medelpass i Sporthallen, ta ett långt varmt bad och göra en hårinpackning, läsa vidare i Ett öga rött och somna tidigt.