hela kvällen sitter vi bredvid varandra

jag vet inte hur det kommer sig,

kanske för att vi har mycket att prata om, kanske ren slump, kanske finns bara de platserna kvar;

kanske dras vi till varandra.

du dricker folköl, jag dricker ingenting men vi har trevligt och klirr och skratt och värme runt omkring när jag lägger upp mina ben över dina knän, som fotstöd, utan att fråga

jag vet inte om du blir obekväm men jag tror inte det

du trummar med fingrarna på mig som om jag vore ditt instrument och jag ler och skakar på huvudet för du hör alltid musik, och det beundrar jag och jag måste bara få säga att

du skiner upp min dag, du också