Lovisa lämnade tonåren bakom sig igår, nu kan hon räta på sig, ta ansvar och handla sprit lagligt i detta land, hurra hurra! Jag, Emilie och Lovisa firade med en liten supé i Näckrosen ikväll, det var typ omöjligt att hitta någon mat som alla kunde äta - alltså något som inte innehåller kött/fisk/fågel, balgväxter: bönor/linser, soja, morötter, gluten: pasta/bröd/mjöl, nötter eller pollen. Pollen är ganska lätt att utesluta, men allt annat...! Hua. Det blev en tomatgratäng med parmesan, serverat med hallumiost. Vi konstaterade att det är typ det enda vi kommer att kunna äta tillsammans. Men hellre det är ingenting (hoppas ingen blir allergisk mot tomater bara, då blire knivigt!). Vi tände ljus i mina nyputsade kopparljusstakar och provsatt i kökssoffan med fårskinn i.

Efter maten blev det underhållning, raka vägen till Södra teatern för att se Rasmus i Krig på fjärde våningen. Mycket mycket bra uppsättning, rolig & rapp!

Efteråt öppnade baren och på programmet stod improvisationsteater. Det är löjligt att beskriva hur sjukt bra det var, hur extremt roligt och spontant impro är. Det måste upplevas! Vi fick ont i kindmusklerna, nu är skrattbehovet uppfyllt för flera veckor framåt!

Nu väntar en kopp grönt te och några avsnitt OC i soffan med Nea. Vad skönt det är med jullov!

åh gud nu har jag skrivit ett sånt där sorgligt inlägg igen

jag är inte särskilt sorglig egentligen, det har varit en fin dag

har promenerat elljusspåret i hällkana och möblerat mitt nya rum

men vintern hänger efter mig som en osalig ande, den biter sig fast och trots att snötäckta trädtoppar, frostiga trafikskyltar och rosiga kinder är något av det vackraste som finns,

längtar jag efter våren.

Ikväll var Emilie hemma hos mig på middag, fast hon är både sån där vegetarian och glutenintolerant så hon kunde bara käka vitkålssallad och blåbärskräm (sorry empan!), men det var trevligt och mysigt och vi såg en gullig film på svt om kärlek

sen följde jag henne till pendeltåget.

Ni vet ibland gör man upp musikvideor i huvudet

jag höjer volymen nästan till max

Coldplay fyller mig med Fix You

When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need

jag fäller upp kragen på jackan

på väg hem från Bro station

ökar på stegen, rask promenad under gatlyktorna

frosten på trottoaren glittrar

jag ser mig själv

tights och stor tshirt, håret samlat i en knut uppe på huvudet, ensam i en lägenhet

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
en glödlampa lyser upp rummets kala väggar

jag packar upp böcker ur en banankartong, brer ut ett överkast över sängen, vecklar ut porslinsmuggar ur tidningspapper

ställer varsamt in dem i köksskåpen

But if you never try you'll never know

sjunker ned på sängen

plockar upp något ur flyttkartongen vid mina fötter

kameran zoomar in

ett fotografi, på min familj

Lights will guide you home

där blir jag sittandes, tills trycket blir för svårt

i slow motion glider tavlan ur händerna

med en smäll ned i golvet, glasbitar sprids kring mina fötter
I will try to fix you

kameran zoomar ut ur rummet, ut genom fönstret

med hela huset i bild,

skymtas i varje fönster en ensam gestalt på en säng

och snöflingorna faller i vinternatten