Jag minns inte när jag senast släppte loss så som jag gjorde ikväll! Jag kanske aldrig har gjort det, helt enkelt. Jag och Emma fick uppleva Falun by night, dj's från Italien på den enda klubben i stan. Tre timmar oavbrutet på dansgolvet, utan att behöva vara snygg, utan att bry sig om någon annan. Musiken gick rakt in i det där som nog är själen och ut i kroppen i benen armarna fötterna och varenda liten cell njöt av att få ruskas om,

utan att behöva tänka. Precis som förra fredagen stod jag efter ett tag öga mot öga med Linus, en stor Karlsson på taket enligt Emma, i keps och slips och sina karaktäriska dance moves. "Har jag dig? Har jag dig? Här uppe!" (En give-me-five) "BOOM!". Linus hade sin vän Joel från Göteborg med sig som var lite för full för sitt eget bästa, så han fick sitta ned och vila lite. Det var skönt att ha Linus där, förutom att han är snäll och rolig och har skön dansstil så är han kille. Och det är nödvändigt att ha en snäll kille i närheten kl 01.55, fem minuter till stängning (för i Falun stänger den enda klubben kl 02.00), när alla äckelkillar upptäcker att kvällen snart är slut och att de fortfarande inte fått hångla, de får nåt desperat i den simmiga blicken, knäpper upp skjortan några knappar och dansar närmare och närmare, som hungriga zombier med ett redigt skrovmål i sikte. Då ställer Linus upp, vi utbyter en snabb blick och han ställer upp sig som en stor vänskaplig sköld som får fiendena att lägga benen på ryggen och försvinna illa kvickt.

Efter så mycket dans var vi utsvultna. Stället stängde, vi gick ut i duggregnet "men kvällen är inte slut förrän man blivit frälst av Gandhi!" förkunnade Linus och tog med oss dit. (Donken hade tydligen dissat Falun city för att det inte funkade med drive in där, de verkar hellre vilja ha bilburna barnfamiljer som klientel än fattiga och fulla studenter. Jaja, de kan få ruttna där ute längs motorvägen, för vad är de jämfört med Gandhi?)

Gandhi var en husvagn på torget i Falun, med en tjock liten man med brett leende i luckan. Han grillade korvar och blandade pulvermos för fulla muggar, kön ringlade sig lång, stämningen var god och aptiten på topp.

Joel ville ha en "sån där tunn, bröds, rulle" och när han fick den blev han besviken, för han gillar egentligen inte potatismos. Vi bara skrattade åt honom.

Tack fantastic Falun för 2 perfekta veckor,

vi ses snart igen!