träffade en från förr i tiden på tåget hem,

kallprat på hög nivå, vad sysslar jag med nuförtiden?

lite skämtsamt rycker jag på axlarna, uppsluppet, "dagdriver" svarar jag

möts av en rynkad panna, avsmak, jag kan nästan höra ett du är den sorgligaste människa jag vet

jag berättar att jag ska plugga till hösten, söka folkhögskola; textilt konsthantverk

"Som är bra för vadå?"

Förödmjukelse. Jag vill skrika som är bra för mig; som är bra för att utvecklas, som är bra för att jag vill ge allt för konsten, som är bra för att jag drömmer om det, som är bra för att det är vad jag känner att jag vill göra helst av allt i hela mitt liv

men jag är tyst, för jag är inte den som skriker och ställer till med liv på tåget sådär, jag är den som snabbt anpassar mig till den jag talar med och

jag vet att du aldrig skulle förstå, jag måste uttrycka mig mer konkret för att det ska räknas i din värld och svarar: "För att jag ska bli scenograf."

"Jaså, det där. Att du håller fast vid det fortfarande."

då får jag lite svårt att andas men jag står ut.

vi är så olika. Du tror på pengar och allt du kan se och ta på. Jag tror på allt annat därimellan, på känslor, på längtan, på drömmar. Du går av en station innan mig, jag anstränger mig, ler och vinkar hejdå och så fort du är utom synhåll kan äntligen mina luftrör vidgas.

ONSDAG, LILLÖRDAG. Amanda drog på sig sin smala svarta kjol, höll andan och lyckades till och med knäppa den pyttelilla pilliga knappen ovanför blixtlåset, score! Hon var jävligt snygg, om det behöver tilläggas.

Den här snygga varelsen tog sig till stationen, glad i partyhågen över planen att få dansa natten lång. Trodde hon ja. Tills hon fastnade i Kallhäll, väntandes på en ersättningsbuss som aldrig kom. En olycka på på linjen stannade upp all pendeltågstrafik mellan Kallhäll och Spånga, troligtvis någon som hoppat framför tåget. Stackars människa och stackars lokförare.

Och stackars Amanda, som fick lomma tillbaka hemåt. Kvällen kunde gått helt åt pipan, men i sista sekund räddades Amandas lillördag av en hop papper slängd på ett av sätena på tåget. Det var inte vilken hop papper som helst, Amanda tog upp det, slätade ut det och fylldes med obeskrivlig värme när hon såg vad det var. Ett sprillans nytt nummer av Nöjesguiden! Sveriges i särklass bästa gratistidning (för den är både gratis och bäst). Denna gång med tema Kändischock och ett repotage där Sveriges främsta skvallerjournalist själv blir stalkad och papparazzifotograferad utan vetskap under en hel helg.. Sjukt kul! Läs själv:  http://nojesguiden.se/artikel/noejesguiden-foerfoeljer-daniel-nyhlen-0 och http://nojesguiden.se/artikel/daniel-nyhlen-talar-ut.

De har humor de där på Nöjesguiden, tycker Amanda,

de räddade hennes kväll!